... besök av en liten "filur" till räv i ett par veckor!  

Under alla år vi har bott här har det dykt upp rävar i olika omgångar, en del väldigt orädda. Vid ett tillfälle när barnen var små så hade vi en riktigt "spjuver" till räv som ibland kom på besök mitt på dagen. Rävar ska vara skygga och vara i skogen!!

Visst är det trevligt med lite besök, men det kan vara riktigt påfrestande också...

Som den morgonen när jag varknade av att äldsta dottern som var ca 5 år vid tillf'ället skrek i högan sky; "Mamma, han äter upp mina kaniner"!! Detta kan få vem som helst av att rusa ut barfota och jaga bort räven från kaninburarna, vilket vi gjorde hela familjen...

Eller rättare sagt, maken jagade räven och vi andra stod på verandan och tjoade...räven "joggade" iväg lite lugnt för att sedan hoppa upp på stenmuren och titta på oss allihopa!! För att efter en liten stund hoppa ner och rusa mot kaninburarna igen... prata om att vi blev förvånade!

Den här räven var riktigt jobbig!! Som varje morgon vid fyratiden satt utanför hundgårdarna och retade hundarna till vansinne.... Jag öppnade fönstret och ryade på både hundar och räv, men vad hjälpte det när räven satt kvar...

Det hela slutade med att jag fick helt enkelt springa ut och jaga honom från tomten!!  

Helt plötsligt försvann han eller hon.

Vet att vi har haft ett flertal rävkullar i området men ingen som denna... förrän nu!!

Det började i höstas, hundarna tokiga i hundgårdarna, katterna väldigt försiktiga, och så fick man en skymt av en rävsvans! Jag tycker personligen att det är mycket roligt, men man blir ju alltid lite bekymrad över om det är en räv med skabb eller inte...och man släpper ju inte ut kattungen vind för våg!

Nåja, jag såg flera spår av denna lilla krabat, men nu har han nog blivit varm i pälsen... satt i soffan en kväll när han helt enkelt promenerade upp på verandan som om han inte gjort annat. Tittade in på mig i förnstret och sprang inte iväg förrän jag öppnade dörren!

Han har stått på infarten när jag kommit ut och "lommat" iväg efter liten pratstund...(jag försöker tala om för honom att han skall vara i skogen)!

Ja, vad hände i morse? Efter morgonbestyren med hundar och katter gick jag och alla fyrbenta för att hämta tidningen, det är fortfarande mörkt när vi närmar oss infarten då jag ser en mörk skugga komma från vår tomt, och den försvinner in i hästhagen mitt i emot.

En katt? Nej, det var för stort! Jag säger till hundarna att stanna och går in i hästhagen...och där sitter han och tittar på mig i ficklampans sken ca 2 meter ifrån mig!! Ja, inte var det han som blev rädd!! Lyser med ficklampan på honom och ber honom springa iväg, ja, en sådär 7 meter till sedan sätter han sig ner och tittar på mig!!  

Vilken härlig liten räv, till synes helt frisk bara väldigt nyfiken!!

//Malin